Idea store delprojektbeskrivning

[Uli Wollrab]

Idea store – Hur utvecklas konceptet i Sverige?

Bakgrund
Fysiskt: Det finns i nuläge (2008) fyra ”Idea Stores”, av planerade sju, i statsdelen Tower Hamlets i östra London.
En Idea Store “…combines the best of traditional library and information services with first class lifelong learning opportunities in comfortable and friendly surroundings...” läser man på Idea Stores hemsida (http://www.ideastore.co.uk). En Idea Store förenar därmed traditionell biblioteksverksamhet, traditionell vuxenutbildning, informationsresurser och många Internetdatorer med ”myshörnor” och ibland även ett kafé.
Konceptet (= i affärs- och reklamspråk idé, begrepp enl SAOL) Idea stores har sin förankring i ” ”The idea strategy. A library and lifelong learning strategy for Tower Hamlets” (Tower Hamlets Borough Council, 2002).
Ordet ”koncept” är en marknadsterm. ”The idea strategy” kan ses som ett koncept att förena traditionella folkbildningsformer som folkbibliotek och vuxenutbildning med marknadsekonomiska analystermer, verktyg och ett kundorienterat, konkurrensutsatt arbetssätt. Det marknadsmässiga i Idea Stores fallet innebär (1) att man via en omfattande och kostsam marknadsundersökning tog reda på vad användarna faktiskt ville ha i stället för gissningar (2) att man mycket arbetade med varumärket (branding) Idea Store (3) det omfattande samarbetet med andra aktörer (4) att placera Idea Stores mitt i eller i närheten av affärscentra och därmed mera påtagligt konkurrensutsätta dem för människors vilja att besöka dem.

Några exempel på marknadsanpassning:
Huvudfokus på dem som inte kommer, inte på dem som kommer.
Större fokus på ovana användare än vana användare
Personalen går runt i biblioteket (floorwalking). På detta sätt kan kunderna närma sig personalen som jämbördiga i en dialog av ömsesidigt lärande.
Personalen ska använda ”coola” uniformer som förstärker ”Idea Stores” varumärkesidentitet
Personalen anställs främst för sin servicekänsla och utåtriktade sätt. Man anställer dem för sitt leende och sedan lär man dem biblioteksrutinerna.
All personal ska kunna svara på enklare frågor.

Några exempel på traditionell verksamhet:
Stort och välsorterat bibliotek som utgör större delen av en Idea Store
Traditionell klassificeringssystem, Avgiftsfrihet för boklån, tillgänglighet för funktionshindrade, uppsökande verksamhet, folkbildningstanken

Synpunkter:
Marknadsundersökningen som var en del av ”Idea stores strategy” visade att invånarna ville att biblioteken skulle ligga där det bäst passade in i deras dagliga rutiner v s nära köpcentra. Vad skulle förbättras i utbudet? Fler böcker, medier kom på första plats och på andra plats: mera internetdatorer.
Några undersökningsresultat som pekade på ett intresse för livslångt lärande fanns däremot inte. Invånarna uttryckte dock ett intresse för ”study support”.
Ordet ”Bibliotek” symboliserar ett av de starkaste varumärken (branding) ändå bestämmer man sig för att skapa ett helt nytt varumärke ”Idea Store”. Ordet ”bibliotek” ansågs vara behäftat med för många negativa minnen för biblioteksovana människor. En klar majoritet av användarna (85%) tycks gilla det nya namnet som enligt många återspegla det stora tjänsteutbudet bättre än ordet ”bibliotek”.

Läs gärna:
T ex: Ann-Christine Lagerhammars och Carolina Landins utmärkta examensarbete ”Folkbibliotek i skärningspunkten : Gammalt möter nytt i Idea Stores i London. (BIVILs skriftserie 2007:16). Den kan även laddas ner som pdf via Internet.
Hartley, Jo (2005): Tower Hamlet’s Idea Stores. Are they working? A sudy submitted in partial fulfilment of the requirements for the degree of Master of arts in librarianship. Sheffield : The University of Sheffield.

Hur utvecklas konceptet i Sverige?
Namnet ”Idea Store” har en positiv klang i Sverige. Oklart är vad man konkret menar. Oftast associerar man förmodligen till användrarnas större delaktighet och kopplingen till det livslånga lärandet. Kopplingen till marknadsekonomiska förhållningssätt tycks inte vara konkret uttalat, dock underförstått. ”Visionen är inte för besökaren, utan med besökaren” (Lena Cederström, enhetschef för Punkt Medis).
Exempel:
Garaget i Malmö (http://www.malmo.se/garaget ) , Dieselverkstaden, det mest marknadsorienterade biblioteket (http://dieselverkstadensbibliotek.blogspot.com/ ) , Punktmedis (http://punktmedis.blogspot.com/ ) , Bibliotek med integrerade lärcentra.

Frågor:
Vad menas med ett ”Idea store koncept i Sverige”? Hur hittar man en modern folkbiblioteks identitet som förenar marknads- och kundorienterade arbetssätt med en traditionell värdegrund?
Hur skapar man attraktiva och välbesökta bibliotek i skärningspunkten mellan statliga, kommunala och användarintressen?

Delprojektets syfte:
Oftast ställs man som beslutsfattare eller bibliotekschef framför mer eller mindre fullbordade fakta. Staten beslutar sig för en satsning på vuxenutbildning och högre IT bland lågutbildade (Idea Stores tillkomst), kommunerna önskar utlokaliserad högskoleutbildning för att behålla kompetent arbetskraft (Lärandets Lusthus i Sölvesborg), ett gammalt fabriksområde blir kulturcentrum (Dieselverkstaden). Oftast ska man då snabbt sätta sig in i relevant material och bygga upp ett relevant nätverk för att kunna fatta de rätta besluten för rätt tillvägagångssätt.
Delprojektets syfte är att bygga upp och levandehålla ett relevant nätverk inom modern folkbiblioteks utveckling och identitet som ska hjälpa till med beslutsunderlag.

Metod:
En konferens på Garaget i Malmö som återspeglar det moderna folkbiblioteket i fas med det omgivande samhället och förankrad i traditionell folkbildning.
Ett bestående virtuellt nätverk skapas med Bildanätverket som start
Nya konferenstekniker prövas (videokonferens)
Ett aktivt nationellt nätverk med http://bildanatverk.ning.com/group/ideastore som bas byggs upp.