språkcaféer på Stockholms stadsbibliotek

[karin kihlstenius]

Språkcaféer finns nu på (nästan) 8 bibliotek i Stockholm. I Kista finns t ex svenska, engelska, arabiska. Ett persiskt café är på gång, och man har både volontärer och personal som leder samtalen. På Östermalms bibliotek kan man träna polska, ungerska och engelska. Annars är det vanligaste att man har caféer på lätt svenska. Brommaplan samarbetar med SFI och vi har haft 6 träffar. Samtalsämnen och språknivå varierar, det beror på vilka som kommer. Vi planerar inte i förväg utan den som leder (personal) tar det som det kommer. I Rinkeby är man i startgroparna med samtalcafé för kvinnor och man planerar att läsa en enkel text som inledning och samtala utifrån den. Tensta planerar också att komma igång snart. Farsta bibliotek har kontakt med jobbtorget (arbetsförmedling, försäkringskassa, stadsdelen) och man jobbar med musik som inspiration. Man kan t ex lyssna på en låt med Ted Gärdestad och man har texten utskriven, ibland blir det sång, och väldigt ofta samtal som spinner vidare utifrån sångtexten.

Hur har man då gått tillväga för att nå ut och locka deltagare? I Kista hade man till en början kontakt med SFI, men nu när verksamheten börjar bli mer etablerad, når man deltagare "mun mot mun"-metoden i biblioteket. Skarpnäck samarbetar med Kulturhuset i Skarpnäck när det gäller språkcafé på engleska. SFI- jobbtorget- boende för nyanlända invandrare, har varit kontakten för Brommaplan, Björkhagen och Farsta. En annan väg är via läxhjälpen som finns på flera bibliotek i Stockholm.

Andra idéer som finns är att kombinera språkcafé med någon aktivitet, t ex stickcafé eller nåt sånt. Där man gör något praktiskt, fikar och samtalar.

Fler idéer och tankar om hur man raggar deltagare tas tacksamt emot. Likaså erfarenheter av språkcaféer.

[Anna Gustafsson Chen]

Jag skulle vilja starta språkcafé på kinesiska... Man blir ju litet inspirerad när man läser det här!

[Åke Nygren]

Här är färsk statistik från Liisa i Kista:

SPRÅKCAFÉER I KISTA BIBLIOTEK/LÄRCENTER - VÅREN 2008

SVENSKA : 3 gånger 1 timme i veckan , 5-10 personer per gång
ENGELSKA: 1 gång per vecka, 5 deltagare per gång
FINSKA: 1 gång per månad, 13-15 deltagare per gång
ARABISKA: 1 gång per vecka, 2-3 deltagare per gång
KURDISKA: 5 gånger sammanlagt, 5 deltagare sammanlagt
SOMALISKA: 3 gånger sammanlagt, 5 deltagare sammanlagt

[Leif Larsson]

När man har språkcafé på svenska är målet ganska självklart. Likaså skolspråken. Men jag skulle vilja veta hur ni tänkt angående invandrarnas hemspråk, dels vilka ni vill nå, dels syftet med det hela.

[Åke Nygren]

Hej!
Viktigt är att språkträning inte beskrivs som något som enbart invandrare behöver. Alla i dagens globaliserade värld har ju anledning att förbättra sina språkkunskaper. Genom att erbjuda språkcaféer på olika språk, inte enbart svenska, välkomnar vi alla olika grupper att mötas på lika villkor, och byta språk med varandra. Just språk(ut)bytet är viktigt, att alla både har något att ge och att få. Sedan finns förstås även en tanke att svensktalande som deltar i språkcaféer på t.ex. arabiska, spanska, persiska osv ska ge fler invandrare möjlighet att lära känna svenskar som de kan träna svenska med. Om de vill. Vem vet, kanske en och annan svensktalande därmed lockas att engagera sig i våra svenska språkcaféer. Det är ju just det som så många SFI-elever efterlyser: svenskar att tala svenska med.

Leif Larsson said:

När man har språkcafé på svenska är målet ganska självklart. Likaså skolspråken. Men jag skulle vilja veta hur ni tänkt angående invandrarnas hemspråk, dels vilka ni vill nå, dels syftet med det hela.

[Anna Gustafsson Chen]

Vi har två språkcaféer på Internationella biblioteket just nu, på arabiska och kinesiska. Tanken är att de som studerar eller har studerat de språken och känner att de behöver öva konversation ska ha möjlighet att göra det, samtidigt som de som har språken som modersmål och kanske är nya i Sverige får möjlighet att träffa svenskar och öva litet svenska. Ett språkbyte kan man säga, och en möjlighet till nya kontakter. Det är ju precis som Åke säger - även den som inte är invandrare har ju behov av språkträning! Bara i Stockholm finns idag mer än 200 gymnasieungdomar som studerar kinesiska och flera hundra personer som har studerat språket tidigare i livet. Många av dem vill gärna öva litet, så att de inte glömmer allt de har lärt sig, men ändå har de kanske inte lust att gå en traditionell kurs med läxor och textböcker. Då passar ett språkcafé bra! Detsamma gäller förstås för arabiska, italienska och många andra språk.

Leif Larsson said:

När man har språkcafé på svenska är målet ganska självklart. Likaså skolspråken. Men jag skulle vilja veta hur ni tänkt angående invandrarnas hemspråk, dels vilka ni vill nå, dels syftet med det hela.

[Leif Larsson]

Anledningen att jag frågar är att vi häromåret hade vissa funderingar med cafeér på hemspråk, men det blev inget den gången. Idén att svenskar och nya svenskar möts utan att svenskarna har det kulturella och språkliga övertaget, utan att det snarare är tvärtom, är spännande tycker jag. Jag följer ert arbete med intresse.